Dun, en mänsklig rättighet?

Kalla fakta har rapporterat om hur dunet som hamnar i våra duntäcken, -kuddar och –jackor plockas från levande gäss. Övriga media som DN och SvD hakade genast på ”nyheten”. Veterinären Johan Beck Friis säger ”Gäss upplever smärta precis som människor. Det här är inget annat än kvalificerad tortyr” och det behövs inte en hjärna mer utvecklad än gåsens för att förstå att det är sant. Det är bra att media engagerar sig i frågan, men det borde verkligen inte komma som någon överraskning att det går till så här. Min då treårige son sa när vi skulle köpa honom ett nytt täcke att han absolut inte ville ha ett duntäcke för han ville att fåglarna skulle få ha kvar sina fjädrar. Svårare än så är det inte. Köper du produkter med dun bär du en del av det kollektiva ansvaret för att andra kännande varelser behandlas så här illa. Kanske har du hört talas om att EU snart väntas stoppa importen av hund- och kattskinn? Du kanske rent av tycker att det är välkommet? Det gör inte jag. Jag gillar hundar och katter, men inte mer än andra pälsklädda däggdjur och jag tycker inte att några platsar som bräm. Väljer du att lägga dina pengar på en jacka med pälskrage kan du kanske snart vara lite mer säker på att pengarna inte köpt plågor för en katt eller hund, men du kan vara helt bergsäker på att räven, kaninen, minken eller vems päls det nu råkar vara du valt att klä dig i inte haft ett toppenliv innan den fick äran att inrama ditt ansikte. Om du har någon form av samvete, sluta köp dun- och pälsprodukter!