2011-09-11

Negativt att vara tyst om positivt, fast inte tvärtom.

P1 har gjort ett inslag om Sollentunas kommunikationspolicy och där ges sken av att vi politiker vill måla upp en förskönande bild av kommunen och sätta munkavle på tjänstemännen. Dessutom framställs det som lite suspekt att vi varit framme och reviderat dokumentet när media börjat ställa frågor.

Den 21/9 förväntas kommunfullmäktige anta en något reviderad version av integrations- och kommunikationsberedningens förslag till policy för extern kommunikation, service och tillgänglighet för Sollentuna kommun. För den som inte vet det föregås fullmäktigebeslut nämligen av kommunstyrelsebeslut. Dessa i sin tur föregås normalt av beslut i något av kommunstyrelsens två utskott, i fallet med policyn var det kommunstyrelsens arbetsutskott, sollentunapolitikens Crème de la Crème, som hanterade frågan. Just denna policy har faktiskt också innan den nådde arbetsutskottet nagelfarits i en speciell integrations- och kommunikationsberedning som har representanter från alla partier i fullmäktige. Innan beredningen fattade något beslut om förslag till policy har partigrupperna dessutom getts chans att tycka till. Att dokumentet ändras lite i de olika stegen är därför helt naturligt och visar att bara att demokratin emellanåt faktiskt fungerar och att politikerna i de olika instanserna inte bara är där för att agera röstboskap. Alla dessa led finns för att ge utrymme för förankring och förändring.

Redan på skisstadiet av detta viktiga styrdokument var ett viktigt medskick från Folkpartiets fullmäktigegrupp att det tydligt skulle framgå att kommunen inte på något sätt begränsar yttrandefriheten för kommunens anställda. Jag tycker det var mycket bra att kommunstyrelsen i onsdags reviderade förslaget något så att detta nu framgår ännu tydligare.

Det här med att policyn bidrar till en förskönande bild av kommunen då? Det är naturligtvis inte alls syftet att ge en falsk bild. Jag kan dock sträcka mig till att policyns reviderade formulering om att ”Sollentunas kommunikation ska förmedla en trovärdig bild av Sollentuna som en kommun som är bra att bo, leva och arbeta i och en kommun som är en attraktiv arbetsgivare” är lite för luddig. Min åsikt är nämligen att styrdokument av det här slaget ska hålla även när man läser det som fan läser bibeln. All risk för feltolkning i de viktiga styckena borde, i mitt tycke, elimineras på vägen till antaget dokument. Därför är nog trovärdig lite illa valt eftersom det kan tolkas som något helt annat än sann.

Jag kan bara beklaga att jag just när detta ärende kom upp på alliansgruppen innan kommunstyrelsen inte alls var i skick att agera i min favoritroll som djävulens advokat. Jag erkänner, jag var precis lika tyst som alla andra.