Censuren i Folkpartiet

I elva år var jag Folkpartist, men banden till det partiet är klippta och jag kan ärligt säga att jag inte ångrat mig en minut. Visst har det funnits många tillfällen när jag varit ledsen och arg över det som hände i mitt förra parti, men ångrat mitt beslut har jag inte gjort. För jag lämnade först när man sjunkit så lågt att partiets lokala nomineringskommitté, med stöd och uppbackning av den lokala partiledningen, tog till censur. Det finns tyvärr inget annat ord för de åtgärder som vidtogs för att aktivt hindra en ledamot av kommittén, Anders Pettersson, från att delge medlemmarna sin åsikt om att partiet bl.a. behövde ta tag i ledarskapsproblemen innan man tillsatte de vakanta platser som uppstått när flera medlemmar valt att lämna sina kommunala uppdrag. De som tystade Anders den gången berövade inte bara en partikamrat rätten att framföra sin åsikt, Anders var vald av medlemmarna till att ingå i den grupp som hanterade partiets nomineringsfrågor och när han censurerades hindrades medlemmarna från att ta del av hans slutsatser om nomineringarna. Så får man faktiskt inte göra och jag kommer alltid att betrakta det som skedde som ett övergrepp både mot folkpartimedlemmarna och mot Anders.

Jag har som sagt lämnat Folkpartiet bakom mig och hade egentligen aldrig tänkt blogga om censuren, men eftersom det fortfarande finns människor jag bryr mig om i Folkpartiet vill jag på detta vis upplysa dem om att det tyvärr förekommer censur inom partiet än idag.

I november 2011 fastslog Folkpartiets ledningsgrupp i Sollentuna i en skrivelse att om medlemmar vill lyfta ledarskapsproblem inom partiet ska detta ske i rätt forum. Rätt forum var enligt ledningsgruppen inte medlemsmöten och bloggen, de  två forum som alla folkpartimedlemmar i Sollentuna har tillgång till.

Den 11 juni 2012 la Nicolaus Anderbom ut ett inlägg på Folkpartiets blogg. En blogg som alltså är öppen för alla medlemmar i partiet och som i sin beskrivning anger att: ”Inläggen är inte nödvändigtvis förankrade bland medlemmar, utan kan istället visa den åsiktshöjd vi tillåter”. Nicolaus har skrivit på bloggen förr, så sent som i april skrev han t.ex. ett inlägg om pappamånader. Skillnaden är att det här blogginlägget, som handlade om att toppen i Folkpartiet slutat lyssna på medlemmarna, bara fick ligga kvar en kort stund innan det censurerades. Jag har frågat Nicolaus hur det gick till och han säger att han fick ett telefonsamtal från ordföranden i föreningsstyrelsen, Anna-Lena Johansson, som frågade om han ville sluta som medlem. Sedan togs inlägget bort. Av någon annan än Nicolaus, bör tilläggas.

Demokrati bygger på respekt för människors värderingar och åsikter. Respekt för människors möjligheter att få framföra och ta del av andras värderingar och åsikter och diskutera dessa. Att beröva och undertrycka människors möjlighet att uttrycka sig hör inte hemma i en demokratisk organisation och definitivt inte i ett liberalt parti. Nedan följer Nicolaus blogginlägg som någon tog sig friheten att censurera.