Sollentuna Bio går i graven. Det var tråkiga, men tyvärr inte oväntade nyheter. Små biografer försvinner runt om i landet och det är ett under att just vår kunnat överleva så länge. Sedan sonen började uppskatta biobesök har jag återknutit kontakten med denna min barndoms biograf, även om jag väl knappast varit en frekvent besökare. Annat var det förr. Jag minns detaljer från flera skolutflykter till Sollentuna bio och hur hela klassen andaktsfullt bänkade sig i de små mörka salongerna. Även om jag än idag minns klassrumsvisningarna av Pogo Pedagogs diabildserier om t.ex. slagverk och glädjen när läraren istället för att spola tillbaka filmen om vulkanutbrott lät oss se den en gång till, baklänges, kan jag inte minnas en enda film från skolutflykterna till bion. Det var själva utflykten och biografen som var upplevelsen, inte filmerna. Heltäckningsmattan, de tunga dörrarna, biljettkassan, affischerna, stolskuddarna och inte minst längtan efter det åtråvärda, men på skolutflykter alltid lika otillgängliga, godiset.Filmerna jag såg på fritiden minns jag bättre och någonstans i gömmorna finns ett album med inklistrade biobiljetter, urklippta annonser och egna recensioner och betyg. Speciellt minns jag första gången jag och min storebror skulle få gå själva på bio. Vi fick skjuts till parkeringen vid Flåsses (där Satelliten är idag) och fick stränga förmaningar om att efter filmen gå direkt ut till samma ställe för att bli upphämtade. Vi hade tur som i kassan kunde köpa två biljetter till Scooby Doo, för det här var på den tiden barn var svältfödda på tecknad film och det blev slutsålt och fullsatt i den största salongen. Sedan hände ingenting på en väldigt lång stund. När meddelandet kom att filmleveransen till biografen var försenad, men väntades vilken minut som helst började sorlet i salongen. Tiden gick och till slut kom det tragiska meddelandet att man gett upp och beslutat byta ut Scooby Doo mot Rännstensungar. Rännstensungar! Vi hade laddat minst en vecka för att få se tecknad film och istället erbjöds vi en film helt utan spöken och roliga hundar, men med vårdnadstvister och föräldralösa förlamade barn i rullstol. Besvikelsen var total och våndan stor. Skulle vi lösa in biljetten och sätta oss att vänta på skjutsen som skulle dröja ytterligare någon timme eller se filmen och göra föräldrarna oroliga genom att inte vara på plats vid parkeringen på utlovad tid? Personalen förstod vår vånda och lät min bror låna telefonen för att ringa hem.
Varje gång jag passerar Sollentuna Bio, och sedan jag började med politiken är det ofta, känner jag på smaken av gammaldags Nickel, minns känslan av att lägga handen mot den kalla mässingen i köstolpen och ser för mitt inre förlamade Ninis röda pelargon ramla i marken.
Med Sollentuna Bio försvinner ännu en av Sollentunas institutioner, men minnena därifrån hoppas jag i alla fall få behålla ett tag till.
5 kommentarer:
Vad tråkigt att Sollentuna Bio försvinner. Jag har verkligen uppskattat att bara ta tåget till centrum och få vara på den lilla biografen. Det lockar inte att åka till Kista och lämna barnen där.
Jag tycker det är jättetråkigt, och precis som Christina skrev, lockas jag inte av Kista-bion.
Som jag läste i er gruppledares veckobrev, och har förstått tidigare, handlar det ju om att man inte sköter sig, och att kommunen ska betala med invånarnas pengar för att hålla biografen under armarna. Tråkigt att man inte har kunnat hitta en lösning som kunde fungera både för fastighetsägare och hyresgäst.
Det blir det lokala utbudet som blir lidande, och hur det än är med stora biopalats, den lokala biografen har sin charm och nytta som komplement. Även jag minns det från min barndom.
Ett komplett centrum har en biograf.
Vore det månne klokt att låta nya, fantastiska Sollentuna Centrum och lika fantastiska Arena Satelliten få hitta sina publiker innan en klassisk arena för kulturen bommas igen?
När antalet besökare i området ökar bör bion kunna marknadsföra sig och hitta intressanta, nya möjligheter.
Är det kanske så att det redan finns en solvent spekulant på lokalen? Hur mycket betalar jag som sollentunabo via skatten för vårt lilla biografpalats?
Att Sollentuna Kultur och Fritidsnämnd bestämt sig för att vräka biografen är sorgligt. Sollentuna Bio har haft en kraftig publikminskning i samband med de ombyggnationer som har skett runt om Turebergs torg. Biografen har begärt förhandling med kommunen om nedsättning av hyran under denna ombyggnadstid. Det är normalt att en hyresgäst blir kompenserad om hyresförhållandena ändras drastiskt. Biografen har innehållit en del av hyran under sina försök att få tillstånd dessa förhandlingar. Trots ett mångfalt antal brev, e-mail, telefonsamtal har biografen inte fått någon möjlighet att komma till ett förhandlingsbord.
Biografen har inte sökt någon typ av bidrag som skulle drabba Sollentunaborna.
Nej det är inte sant, vi är ett par som verkligen uppskattar att åka till mysiga Sollentuna bion allt emellan. Bra pris, fin lokal, småskalligt och allt fungerar bra, härligt att kunna ta med sig en kopp kaffe in i salongen. När jag förra veckan dessutom "upptäckte" Sollentuna centrum och biblioteket tycker jag att en nedläggning är jättesynd. Det behövs verkligen finnas alternativ till SF.
Det måste ju finnas möjligheter att rädda biografen!!
Skicka en kommentar