Jag är dokumenterat trögstartad på mornarna, men när det ur radion ljuder folkpartistiska stämmor brukar jag spetsa öronen och vakna till. Så även idag. Tyvärr handlade nyheten från SR om att Folkpartiets kandidater till europaparlamentet har väldigt olika uppfattning i den aktuella EU-frågan om halal- och kosherslakt. Fredrik Malm, som är vårt fjärdenamn på listan, har redan 2007 motionerat i riksdagen om att tillåta detta och håller ståndaktigt fast vid den åsikten. Marit Paulsen är lika negativ som Fredrik är positiv.
Hur ska en normalinsatt väljare kunna veta vad de får ut av att rösta på Folkpartiet när vi ständigt ger dubbla budskap? Borde vi tona ner vår liberala kluvenhet, beordra rättning i leden och tydliggöra det vi faktiskt är överens om?
Tanken slog mig senare, en röst på ett liberalt parti som Folkpartiet kan liknas vid att istället för en påse engelsk konfekt köpa en påse ”Bertie Botts bönor i alla smaker”; för det mesta smakar det både spännande och gott, men ibland står man där med öronvax eller syltad blodigel i munnen.
I ett liberalt parti ska det vara högt i tak och vi är nog alla stolta över att våra kandidater vågar stå för sina åsikter. Extra glada brukar vi bli när åsikterna bottnar i fakta. Tyvärr verkar det finnas väldigt lite forskning om slaktmetoder och djurens lidande. Ni som tror att sekulära slaktmetoder med bultpistoler och skållande av sövda grisar är mindre plågsamt än de religiösa varianterna får mer än gärna plocka fram fakta som styrker detta. Det är alltså inte metoden dessa två kandidater strider om så att väljarna flyr till tryggare partier. Fredrik värderar religionsfrihet högre än djurskydd och Marit tvärtom. Ställningstaganden som dessa finns det utrymme för i ett liberalt parti även om Fredriks åsikt smakar svettig tennissocka för just mig.
Hur ska en normalinsatt väljare kunna veta vad de får ut av att rösta på Folkpartiet när vi ständigt ger dubbla budskap? Borde vi tona ner vår liberala kluvenhet, beordra rättning i leden och tydliggöra det vi faktiskt är överens om?
Tanken slog mig senare, en röst på ett liberalt parti som Folkpartiet kan liknas vid att istället för en påse engelsk konfekt köpa en påse ”Bertie Botts bönor i alla smaker”; för det mesta smakar det både spännande och gott, men ibland står man där med öronvax eller syltad blodigel i munnen.
I ett liberalt parti ska det vara högt i tak och vi är nog alla stolta över att våra kandidater vågar stå för sina åsikter. Extra glada brukar vi bli när åsikterna bottnar i fakta. Tyvärr verkar det finnas väldigt lite forskning om slaktmetoder och djurens lidande. Ni som tror att sekulära slaktmetoder med bultpistoler och skållande av sövda grisar är mindre plågsamt än de religiösa varianterna får mer än gärna plocka fram fakta som styrker detta. Det är alltså inte metoden dessa två kandidater strider om så att väljarna flyr till tryggare partier. Fredrik värderar religionsfrihet högre än djurskydd och Marit tvärtom. Ställningstaganden som dessa finns det utrymme för i ett liberalt parti även om Fredriks åsikt smakar svettig tennissocka för just mig.
En röst på Folkpartiet innebär ofrånkomligen att man då och då tvingas utsätta smaklökarna för en böna som smakar disktrasa eller vanilla coke. Mersmaken av de andra bönorna kompenserar dock vida de obehagliga upplevelserna och man slipper garanterat den engelska konfekten.
2 kommentarer:
Jag tänker så här, om jag ska opereras då vill jag vara nedsövd. Om jag ska laga tänderna eller få en rotfyllning -då vill jag ha bedövning. Därför gör jag antagandet att andra däggdjur förmodligen skulle göra samma val.
Det är en av de insikter som gör dig till en sympatisk människa. Jag skulle dock ändå gilla om Marit hade lite forskning att dänga i huvudet på Fredrik.
Skicka en kommentar