2009-05-17

Moses, skolmaten och dödsstraffet

Jag hade förberett ett blogginlägg om EU och livsmedelskontroll i skolor när jag för familjefridens skull istället tog tag i välbehövlig städning av fjärrkontrollsgrisen Moses. Där bland pennor och batterier och annat smått och gott hittade jag miniputtboken ”Mina grundläggande rättigheter i Europeiska Unionen”. Jag satte mig och bläddrade i den lilla skriften och blicken fastnade redan på första uppslaget, på Artikel 2 –Rätten till liv

1. Var och en har rätt till liv
2. Ingen får dömas till döden eller avrättas

Det finns fortfarande länder som anser det förenligt med demokrati att ha ihjäl sina medmänniskor, men vill de vara medlemmar i EU måste de tänka om. Många vet det nog redan, men det behöver upprepas tills det sitter, utan folkpartiets europaparlamentariker Hadar Cars hade den andra raden antagligen inte funnits där. En av våra grundläggande demokratiska rättigheter blev med hans, folkpartiets och EU:s hjälp verklighet för många, många fler.

EU:s inverkan på kommunens livsmedelskontroll påverkar antagligen dina (eller i alla fall dina barns) vardag mer än dödsstraffets avskaffande i Lettland och Turkiet, men varför inte använda en stund till att glädjas åt allt det stora EU kan åstadkomma istället för att hänga läpp över det som inte blivit riktigt lika bra? Med fler folkpartister i europaparlamentet kan vi nog få ordning även på de mindre och mer vardagsnära frågorna!

1 kommentar:

Carina Knorpp sa...

EU finns i det lilla och nära som i skolmat och pesticidrester. Det finns i djurskyddsregler och dödsstraff. Det är bra för fler än bara Sverige... det handlar om solidaritet också, eller hur.