2008-12-27

Var inte feg

De flesta i min omgivning verkar nöjda med att polisen gör utandningsprov, men ofta framförs åsikten att polisen borde förlägga dessa kontroller till helger då det dricks mer än vanligt och lägga mindre energi på vardagskontrollerna. Alla verkar rörande överens om att det är vid dessa blöta högtider polisen har störst chans att göra något åt rattonykterheten. Om man bortser från att vardagskontrollerna hjälper till att identifiera alkoholister som mycket mer frekvent kör berusade än de festrelaterade förarna ligger det något i detta resonemang. Intensiv polisnärvaro under storhelger ger samhället goda möjligheter att ”sätta dit” berusade förare och polisens blotta närvaro avskräcker säkert några från att ”chansa”. Jag är dock övertygad om att inte ens de allra största polisinsatser kan ersätta det ansvar som vilar på dig, mig och alla andra som kan bli vittnen till en släkting, vän eller bekant som i onyktert tillstånd sätter sig bakom ratten.

För varje alkoholpåverkad förare finns en egen historia. Vissa är rejält berusade, andra saknar insikten att kvällens måttliga alkoholintag eller gårdagens berusning fortfarande kan lämna spår i såväl blod som reaktionstid och omdöme. De allra flesta har dock en sak gemensamt, de har haft andra vuxna människor i sin närhet som kunnat hindra dem från att köra. Det är självklart inte roligt att behöva säga till någon att han eller hon nog inte är i skick att köra. Ännu jobbigare är att behöva ta ifrån någon bilnyckeln, men vad är ditt obehag i jämförelse med den tragedi en berusad förare kan ge upphov till? Det finns ingen ursäkt för att köra berusad, men vad ursäktar att låta någon sätta andras och sitt eget liv på spel?

Vi kommer att se poliser på vägarna både under nyårshelgen och på vardagar och jag är övertygad om att de räddar liv i båda situationerna. Nästa gång du inser att någon i ditt umgänge tänker köra onykter, var inte feg, ta chansen att rädda liv du också!

3 kommentarer:

Maria Sitell Kjelsson sa...

Det här är verkligen sant men jag tror att jag lever i en skyddad verkstad för jag har faktiskt aldrig varit med om att någon som inte borde köra har fått för sig att göra det.

Men det gör inte saken bättre för jag är helt säker på att du har rätt. Det är också sant att det är inte de onda händelserna som är värst utan bristen på att de goda inte sker därför att människor med goda intentioner inte alltid vågar. Eller nåt ditåt.

Kjell Ericson sa...

Jag kan inte påstå att jag heller direkt kommit i kontakt med någon jag på förhand kunnat se vara olämplig att köra bil. Hoppas det inte enbart är naivitet.

Josefin Silverfur sa...

Jag känner inte era vänner och bekanta, men personligen har jag upplevt detta flera gånger, i helt olika situationer, med helt olika människor. Börjar man väl tänka på det är det är det nog tyvärr inte ovanligt att man ser det. En arbetskamrat som man inser tänker kör dagen efter den blöta firmafesten, en ytligt bekant som "bara" tagit några glas under kvällen och plötsligt står påklädd i hallen med bilnyckeln i handen. Under studietiden på KTH var det deprimerande vanligt. Omgivningen har i samtliga fall valt att agera struts. Kanske oftare för att de själva druckit än för att de är genomfega, men i min värld är det ingen ursäkt som håller.